torsdag 22 november 2012

Breaking Dawn och en liten kris

Jag vet inte hur det kom sig att jag började läsa Twilight-böckerna. Jag vet att jag först dissade dom som de tonårsböcker de är. Efter första kapitlet var jag fast, kunde inte sluta läsa. Det var sommar och semester och vid några tillfällen lade jag mig på baksidan huset med boken i famnen och instruerade maken att jag endast skulle bli störd om det var akut fara för någons liv.

Jag kunde inte sätta fingret på vad det var jag tyckte var så lockande med böckerna förrän min kusin upplyste mig om saken. Den rena tonårskärleken. Den lätta beröringen som framkallar fjärilar i maggropen. Fri från bröstvårtor och intimt beskrivet sex. Vi slänger in lite varulavar och vampyrer och sagan är fantastisk. Vid de närmare fyrtio finner jag mig ganska cynisk när det kommer till kritan och via böckerna slungades jag tillbaka i tiden. Ganska trevligt!

Visst blev jag besviken när jag såg första filmen, jag hade gjort upp ett annat scenario i mitt huvud där karaktärerna var lite mer vuxna men ok, jag är ju inte målgruppen. Och det står ju tydligt i böckerna vilken ålder de är i. Jag tog mig friheten att modifiera karaktärerna.

Nu har sista filmen kommit...


























...och min Twilight-kompis är i ett annat land. Hon kommer inte hem förrän i december någon gång. Kris!

2 kommentarer:

  1. "Vid de närmare fyrtio..."
    Men hallå! Jag var på din (första)fyrtioårsfest.
    Detta måste innebära att det blir fler. YEEES!!!!

    SvaraRadera
  2. Oh my gawd. Blir det fler? KAN det bli fler? Den som var går inte att toppa. Ett annat tema kanske... Jag måste fundera över detta.

    SvaraRadera