måndag 31 december 2012

Hejdå 2012

Nyårsafton är en dag för eftertänksamhet. Vad som hänt under året som gått och vad ligger på lur under nästa år. Vi gör ett bokslut över 2012;

Sorg. En klok, kärleksfull och fantastisk kvinna lämnade oss efter att ha levt ett långt och bra liv. Hon kommer för evigt att leva i våra hjärtan. Hon delar månadssten med sitt barnbarnsbarn, ettåringen. I dopgåva fick ettåringen stenen gammelfarmor burit. Den vackraste presenten.

Fest. Drog av 40-årsfesten tre år i förväg och blev fullkomligen knockad av mina vänner. Helt sjukt egentligen. Vilken ego-kväll! Alla gick all in och jag kommer att leva på denna fest till dödens dagar.

Föräldraledig. Vilken ynnest att få vara hemma med sina barn. Om jag sa att det var enkelt är jag rädd att jag skulle brinna i helvetet för lögnen. En bebis med magproblem, en dötrött mamma och en sexåring som stundvis klättrade efter väggarna. Kärlek. Bannor. Kärlek. Gråt. Kärlek. Tjat. Kärlek. Bannor. Kärlek. Gråt. Kärlek. Och denna disktrasa. Jag bodde vid köksbänken och jag var rädd att disktrasan vuxit fast i handen. Herregud, barn äter hela tiden. Vid olika tider.

De svarta hålen. Har under året försökt identifiera fällorna och höra varningsklockorna. Har balanserat (inte alltid så stilfullt) runt dessa hål utan att falla handlöst. Lite snubbel får man räkna med.

Liten blir stor. Hejdå förskolan och hej sexårsverksamheten. Sexåringen växte ur kläderna och fick ett annat språk. Världen blev större, mer spännande och lite läskigare. Mamman tyckte också att det både var spännande och läskigt.

Stormen. Strax utanför det som är mitt blåser en hård storm som ibland tar i min hud. Jag har införskaffat en bra Gore-Tex jacka för att kunna vistas i stormen om jag måste. Jag är trött på att vakta stormen så att den inte blåser på min familj. Egentligen är jag inte direkt berörd, men stormen berör de jag älskar och jag börjar få nog.

Vänner. Jag är en lyckans ost som kunnat göra några nya insättningar på vänkontot. Gamla består och växer i värde. Utan vänner står du dig ganska slätt. Har tyvärr inte hunnit med alla som jag önskat under året. De bor dock i mitt hjärta.

Jobbet. Det fantastiska jobbet. Arbetsbördan under hösten har varit alldeles rubbad och känslan som man bär med sig hem efter ett stressigt pass är allt annat än önskvärd. På något sjukt sätt är jag ändå hemma. Jag vill inte jobba någon annanstans. Kan ju också bero på mina kollegor som är guld värda.

Hemmet. Nya fönster, tapeter och lite annat smått och gott utbytt. Höll på att bränna mina nerver ordentligt men jag överlevde. Nu är det så fint så. Är dock inte klara. Suck.

Kissekatten. En liten kattpojke flyttade hem till oss. Nu är han stor. Och världens mysigaste.

Sådärja. En liten titt i backspegeln. Vad har jag för förväntningar inför nästa år? Det ska jag suga på under kvällen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar