söndag 30 juni 2013

Återhämtning nr 3

























Att ligga i orangeriet, lyssna på det smattrande regnet och dumglo på träden.

lördag 29 juni 2013

Tyst som en mus

Som youngster lärde man sig att man skulle sitta tyst som en mus på kompisens rum när de åt lunch eller middag. Om man inte hade samma mattider förstås. Med det i minnet revolterar jag. I det lilla.

Här byts kvarterets ungar ut runt matbordet. Någon eller några till lunch och när det är tid för middag kar kompisarna bytts ut.  Är det barn här är de givetvis välkomna att äta här. Om föräldrarna gett klartecken. Det är varken besvärligt eller ekonomiskt belastande att koka lite mer makaroner eller steka några fler köttbullar. Det är en tjusning att höra barns funderingar runt köksbordet.

Jag önskar att barnens vänner alltid kan känna sig välkomna här. Inte bortfösta. Med en ungdrös här är inte maten min huvudvärk utan stöket. Det kliar i fingrarna. Jag försöker att ta mig i kragen men det är svårt. Vill inte städa bort dom. Jag jobbar aktivt mot mina städimpulser. Nåja, på sommaren är det lätt att skicka ut dom. Thank God.

fredag 28 juni 2013

Lång startsträcka och ofrånkomligt kladd

"- MEN GAAHH!!! Vi måste köpa en ny bärbar dator NU! Skärmen är lila och tangenter fattas! Jag får ett bryt!"

Ja. Orden är mina. Sagda många gånger. Med eftertryck. Och frustration.

Så infann sig dagen då den nya bärbara datorn flyttade hem till vårt hus. Och vad händer? Har icke rört den. Inte en endaste gång. Jag håller krampaktigt tag i den gamla med alla defekter. Kan. Inte. Släppa. Taget. Vad är det för fel på mig? Jag vet att jag är störd, men någon måtta får det väl ändå vara. Tydligen ska allt som finns i den här även finnas i den nya. Överförda på något märkligt sätt...

När jag fick lämna önskemål hade jag bara ett; att den skulle vara i samma storlek som den gamla. Inte tänkte jag på att det fanns högblanka varianter där vart enda fingeravtryck syns. Ångest. Idag låg aset på köksbänken och solen framhävde generöst alla kladdfingrar som pillat på den. Huvva.

Motsträvigheten handlar inte om nostalgi utan om att jag har en lång startsträcka när det gäller teknik. Tror jag. Nog kommer jag att bli kompis med den nya svarta, ge mig lite tid bara. Jag blev ju polare med den avancerade TV:n trots att ignorerade den länge.

Note to self: Kom ihåg att högblankt ALLTID ska läggas till den negativa listan. Oavsett.

Sadist och karma

Ja, jisses. Kissekatten håller min puls på en hög och jämn nivå. Han är ett odjur. En sadist. Och jag är en djurvän. Dålig kombination. Han får mig att motionera, så i och för sig är det bra. SOM jag har jagat honom då kan glider in på gården med en fågel i munnen. Mon dieu. Nu mera sätter jag inte in mina fågelräddarhandskar i garaget längre, de ligger alltid framme. Än så länge har de små liven gått att återföra till skogen (för att bli hittade av sadisten inom kort igen?). Söta fågelungar är vanligast, vuxna inte lika vanliga men de förekommer också.

Nåja, det är baksidan på myntet. Jag älskar katter och bör småningom acceptera slakten. Men det är svårt.

För att karma inte ska bita mig i arslet pga att jag äger en sadist försöker jag gottgöra djurriket på annat sätt.


God morgon?


torsdag 27 juni 2013

Återhämtning nr 2

























Att läsa böcker. Gärna varva mellan att sitta i solstolen, ligga på en filt i gräset och löka i soffan i orangeriet. En god bok är svårslaget.

Sommarens quest

Att finna återhämtning i vardagen är förjävladösvårt. Min tillfälligt begränsade hjärnkapacitet ska försöka hitta TIO stunder där jag kan andas ut och koppla av, släppa ner axlarna. Vi snackar om ett mastodontuppdrag men har jag fått en hemläxa från företagshälsan så tar jag den på största allvar. I och för sig behövde det inte vara tio, det är mitt eget påhitt. Och jag kan behöva er hjälp när min fantasi tryter.

Jag ska presentera dom allt eftersom utan inbördes ordning. Ok, här kommer återhämtning nr 1:


























Plask i vassen är roligare än sus i säven.

onsdag 26 juni 2013

Baksmälla eller boksmälla?

























Händer då och då. Men oftast lider jag mest om jag inte har en ny bok väntande på mig när jag läst ut en. Om jag inte har någon bok på tur hamnar jag i något slags vakuum. Limbo. En ytterst obehaglig känsla som jag misstänker vara värre än att drunkna. Nu kan jag inte riktigt gå i god för den jämförelsen då jag aldrig drunknat, men tänk tanken. Huvva.

Även solen har sina fläckar


Lycka kan vara...

...en påse från bokandeln.

























Naturligtvis är det ju inte själva påsen som bringar lycka utan innehållet. Jag är alldeles pirrig av förväntan!

söndag 23 juni 2013

Kissekatt vs gädda

Gäddor är döläskiga! Allra helst om de ser ut som krokodiler!


Tunga ögonlock och störningar

Tystnaden som lägger sig i huset när övriga familjemedlemmar dragit på äventyr (ICA Maxi) är underbar, konstig, välkommen, ovan, lustig och allmänt ovanlig. Det är bara kylen och frysen som surrar lite i bakgrunden.

Denna tystnad skickar omedelbara signaler till mina ögonlock som hänger tunga som traktorer. SOM jag hade behövt en liten femma på soffan i orangeriet. Men innan latmasken tar över bör (måste) jag dona lite först. Det är helt omöjligt att gå och vila om jag inte vikt tvätten, städat toaletten, bäddat sängarna, roddat till kuddarna i soffan, dammsugit, vattnat blommorna osv. Jag är störd. Hade önskat att jag kunde släppa allt och bara lägga mig ner. Något att ta upp med psykologen?

lördag 22 juni 2013

Musik för själen

Hej vackra sommarkväll!


























Från andra sidan vattnet ljuder en instrumental version av "Idas sommarvisa". Måtte jag komma ihåg detta ögonblick i vinter när mörkret och kylan gnager på sinnet.

Omogen midsommar och lite nytänkande

Alltså, det här med jordgubbar och midsommar. Är det inte läge att ändra lite på konceptet?


























Midsommar och jordgubbar är samma som Lakritsal och Fanta. En kombination som inte kan förhandlas bort. Men. Jordgubbarna är ju inte mogna till midsommar!!! Inte här i alla fall. Ska midsommar firas efter växtzonerna istället? Skåne först och vi i norr sist?

Ska datumet för midsommar vara lite flytande? Att man kan läsa i tidningen när bären börjar bli mogna och därefter bestämma dag? Skulle det vara något?

Jordgubbarna på bilden kommer från affären för mina är små och gula. Inte så midsommaraktiga. Sug lite på karamellen. Ska vi styra upp det till nästa år? Vilka är med mig?

fredag 21 juni 2013

Elisabeth på benen

Ett måste för torra och fnasiga sommarben.

























Jadå. Du kan tacka mig för tipset.

Avsaknad av mimik och en frätande själ

Det är besvärligt att vara sjuk utan att det syns på en. Jag vill ha gips. Spelar egentligen ingen roll om benet eller armen skulle vara gipsat. Bara det syntes hade jag varit nöjd. Gärna ett rosa gips.

Det är mina egna hjärnspöken som jävlas. Innerst inne är jag rädd att kreti och pleti dömer mig. "Varför ligger du och chillar i en solstol medan barnen är på dagis respektive fritids?". "Jaha, här går du och drönar med hundarna, var är barnen?". Mitt dåliga samvete över barnen fräter som syra i min själ, men inser i mina bra stunder att de har det bättre där de är om dagarna. Har jag mer än två saker att styra upp lägger hjärnan av och försätter sig i ett strömsparläge. Att ha barnen hemma kräver mer än två bollar i luften. Nåja, de får sommarlov nästa vecka när maken går på semester.

Eller har mitt tillstånd ändå märkts av? När jag var hos psykologen på företagshälsan i veckan sa han att jag börjar få tillbaka min mimik i ansiktet. Jag visste inte att den varit frånvarande. Har det sett ut som att jag fått en överdos botox under våren? Spännande. Hade jag vetat det hade jag filmat min ansikte före och efter.

Om jag ska vända min avsaknad av mimik till en fördel så har ju musklerna vilat så jag kan le hela hösten. Vi bestämmer så. Jag ska le och grimasera hela hösten.


Mackorna och den stora hurven

Maken slår på stort och gör lyxmackor till frukost.

























Jag ryser. Tycker dom ser lite läbbiga ut. Med Guds hjälp och ett kvastskaft får jag i mig allt. Jag är kanske bara ur gängorna idag.

torsdag 20 juni 2013

Gullungar

Hur söta är inte dessa gossar?!




















Samling innan första matchen och jag vill bara äta upp dom.

Äntligen!

Välkommen hem!

























Jag skall alltid älska och vårda dig! Sällan har jag blivit så förälskad i ett ting som denna underbara sak.

onsdag 19 juni 2013

Återhämtning

Hej grava sömnstörningar. Hej dagtrötthet. Hej hög puls. Hej högt blodtryck. Hej låg stresströskel. Hej nedsatt koncentrationsförmåga. Hej panikångestattacker. Hej lättväckt gråt. Hej isoleringstendenser. Hej noradrenalin. Hej serotonin. Hej mediciner. Hej sjukskrivning. Hej diagnosen utmattningsdepression med stort inslag av oro. Hej då vardag.

Kära Utmattningsdepression! Jag bjöd inte in dig i mitt liv. Inte medvetet i alla fall. Jag öste på och ägnade inte en tanke på att allt kunde gå åt helvete. De sömnlösa nätterna med en galopperande puls borde ju kanske ha väckt en tanke på vad som komma skulle, men vadå? Det är bara att tuta och köra. Rakt in i kaklet. Bom!

Nu har snart ett halvår gått. Tiden springer ömsom masar sig fram. Modeordet är återhämtning. Skitsvårt. Min hjärna är bränd. Legat på grillen för länge. Den samarbetar inte riktigt med kroppen, sänder ut knasiga meddelanden som kroppen inte riktigt fattar. Typ.

Jag kan göra snabba besök i verkligheten, leka frisk. Det kostar lite extra mediciner och total utmattning efteråt men det är det värt. Jag vill tillbaka. Tillbaka till livet.

Jag vet att detta är övergående. Jag vet att jag kommer att komma ut på andra sidan. Jag hoppas att jag då lärt mig att hantera mitt liv mer varsamt. Att jag är lite snällare med mig själv och att jag ger mig tid för återhämtning. Återhämtning. Det magiska ordet. Återhämtning...

Nu är sommaren här. Jag öppnar dörrar och släpper in ljuset, det helande ljuset. Jag mår bättre för var dag som går men vägen är lång. Och krokig. Visst längtar jag till framtiden då jag är helt återställd men försöker så gott det går att omfamna eländet och lära mig. Jag vill inte vara med om detta igen. Jag ska vara snäll med mig själv. Jag ska ta hand om mig. Återhämtning...



What?!

Ammenherregu! Det är en månad sedan jag var in här senast! Alltså, det är hög tid att börja styra upp kajutan!