lördag 13 oktober 2012

Äckelpäckel och en liten stepp

Jag har bara bloggat sedan i somras så jag kan inte direkt säga att jag är rutinerad på området. Vad skriver man om? Var ska bloggen ta vägen? Vad vill jag uttrycka? Har jag alls något att uttrycka? Är det viktigt? Jag har insett att jag ofta ventilerar vad jag tycker är äckligt. Varför är det så? Hur som, här tar vi ett äckel till:

Kakel. Kakel är skitäckligt. Egentligen är det inte själva kaklet som är vidrigt utan skarvarna, fogarna. HEUWA! När vi köpte det här huset var jag själaglad över det nyrenoverade badrummet med kakel och klinker. Nu är jag bara bitter. Äckligt. Äckligt. Äckligt.

Jag har förlåtit den tråkiga plastmattan och blir det någon mer renovering är det den jag ska köra på, plastmattan. Lättstädat! Jag kan liksom se hur äckelpäckel suuuugs in i fogarna. En sexåring som har lite för bråttom på toan eller en ettåring som passar på att kissa på golvet när blöjan tas av innan badet. Sugeli sug, rakt in i fogarna. Slurp. Fatta hur mycket rengöringsmedel vi använder i detta hushåll. Mon dieu.

Note to self: Sluta vara bitter och gnällig. Vidareutveckla den hemmasnickrade steppdansen istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar