Jag vet. JAG VET! Men jag är lite trött i ögat och ska dra mig mot sängen med boken och spikmattan nu. Jag ids inte skriva något (o)vettigt. Eller, bara en liten fundering. Det här med spikmatta, kan tro försätta berg? Jag inbillar mig att jag skrämmer livet ur huden så att den i ren panik knockar det onda i ryggen. Kan det stämma? Kom inte dragandes med någon skitforskning som hävdar att det är båg. Jag behöver tro på detta.
Å andra sidan är det vidrigt att vakna tre timmar senare för att upptäcka att spikjävlamattan liksom etsats fast i ryggen. Och när jag väl fått lös den och kastat ner den på golvet kliver jag sedan på den när jag kastar mig ur sängen på morgonen (har en väckarklocka som låter som ett brandlarm). Zonterapi 2.0.
Nä. Vi säger så. Bok och spikmatta. Hejdå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar